I den här uppsatsen har vi valt att studera Born Globals vilket är företag som snabbt och i ett tidigt skede expanderar till internationella marknader. Syftet med uppsatsen är att analysera och kritiskt granska i vilken utsträckning Born Globals kan ses som en företeelse med nya och alternativa drivkrafter och förklarande faktorer i relation till mer traditionella internationaliseringsmodeller. För att uppnå syftet har vi valt huvudproblemet, i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver, och för att besvara det har vi tillämpat en kvalitativ forskningsmetod.Den teoretiska referensramen innefattar en deskription av traditionella modeller för internationalisering samt en redogörelse för Born Globals internationella expansion. Avsnittet om Born Globals innefattar också interna förklarade faktorer och Externa drivkrafter som möjliggör företagens tidiga och snabba internationalisering. Den empiriska studien presenteras företagsvis och behandlar respektive företags internationalisering och globala inriktning samt respektive entreprenörs roll och Externa drivkrafters betydelse för internationalisering. Följande genomförs en analys som grundar sig i den teoretiska referensramen och den empiriska studien.

Kommunikation mellan konsumenter om produkter, word-of-mouth (WOM), kan påverka konsumenters köpbeslut. Därför är det viktigt att förstå varför konsumenter sprider information om produkter. Tidigare forskning har till stor del undersökt drivkrafter bakom WOM som ett generellt koncept, men på grund av att vi allt mer kommunicerar via elektroniska kanaler kan motiven bakom att sprida WOM ha förändrats. Forskning om detta kan bidra med ny kunskap inom området, varför denna undersökning syftar till att studera vilka drivkrafter som finns bakom electronic word-of-mouth (eWOM). En självadministrerad enkät besvarades elektroniskt av 150 respondenter för att undersöka sju olika drivkrafter.

Enligt Kirsh (2010) stärker människor sin kognitiva förmåga på ett flertal sätt vid användandet av externa representationer. Inom design används externa representationer ofta i form av skisser, ritningar och modeller. För att undersöka Kirsh teori kring externa representationer i en designkontext genomfördes två workshopar i samband med ett designuppdrag. Syftet var att undersöka hur fysiska externa representationer användes och om tillhandahållet material påverkar skapandet av externa representationer. Resultatet visade att fysiska externa representationer används men att materialet inte nödvändigtvis påverkar skapandet av fysiska externa representationer.

Företagens sociala ansvar eller Corporate Social Responsibility (CSR) används i denna uppsats för att studera de problem som förekommer inom bomullsodling och textildetaljhandeln. Vilka drivkrafter respektive påtryckningar har textilåterförsäljare att arbeta med CSR och vad tycker de om CSR?Den här uppsatsen ska identifiera drivkrafter och påtryckningar med CSR i textildetaljhandeln. Dessutom ska likheter och skillnader mellan litteratur och de studerade textilåterförsäljarna Hemtex och Polarn o. Pyret jämföras.

I dag löser många företag både långsiktiga men främst kortsiktiga personalbehov med personalinhyrning. I vår undersökning har vi försökt att identifiera bakomliggande drivkrafter till personalinhyrning med hjälp av en fallstudie. Vi har även försökt kartlägga om det finns någon skillnad på drivkrafter när företag hyr in rutinmässiga eller professionella medarbetare. Någon sådan skillnad kunde vi inte hitta. Att det går snabbt och är enkelt att hyra in personal är enligt vår undersökning den främsta drivkraften till personalinhyrning, oavsett vilken typ av personal företaget väljer att hyra in.

Problembakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett område som har blivit en del av företagens dagliga arbete det senaste 20 åren. Vad är det som gör att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning och ser drivkrafterna annorlunda ut i olika branscher?Frågeställning: Vilka är drivkrafterna bakom hållbarhetsredovisning inom branscherna dagligvaror och industri/tjänster?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva drivkrafter bakom hållbarhetsredovisning och analysera likheter och skillnader i drivkrafterna mellan våra valda branscher.Metod: Den metod som lämpar sig mest till vår studie tyckte är en kvalitativ metod med en abduktiv ansats då vi utgår från vår empiri för att få fram ny kunskap.Resultat: Det finns många olika drivkrafter till varför företagen väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning. När det gäller likheter och skillnader i de olika branschernas drivkrafter i upprättande, kan det sägas att det finns tydliga skillnader men även en hel del likheter mellan branscherna..

Konceptet kring kluster har fått mycket uppmärksamhet de senaste årtiondena. Dels beskrivet som ett viktigt fenomen, dels som ett bidrag till effektiva nationella ekonomier. I denna kandidatuppsats ämnar vi undersöka några viktiga drivkrafter som driver koncentrationerna av svenska bankers etablering inom kluster för Private Banking i Luxemburg. Finansklustret lever kvar trots ändrade förutsättningar och hårdare regleringar. Genom en kvalitativ studie av två svenska banker som har enheter i finanscentrum i Luxemburg, undersöker vi drivkrafter bakom etableringarna.

AbstractSedan Kubas revolution 1959 har landet genomgått stora förändringar. Denna uppsatsundersöker hur utvecklingen av Kubas sjuk- och hälsovårdssystem mellan åren 1959-1996 harpåverkats av såväl interna som externa faktorer. Detta har gjorts ur ett empiriskt och ettteorikonsumerande perspektiv. Statistik har legat till grunden för den empiriska delen och deteoretiska perspektiv som används är hämtade ur legitimitetsteori, biståndsteori ochsanktionsteori. I denna uppsats har vi använt oss av ett avvikande-perspektiv på Kubas sjuk-och hälsovårdssystem.

Nivå: C-uppsats i MarknadsföringLärosäte: Institutionen för företagsekonomi vid Umeå UniversitetFörfattare: Peter Björklund 840831-8510, Johan Gustavsson 860928-7852pebj0001@student.umu.se, jogu0010@student.umu.seHanledare: Sofia Isberg, sofia.isberg@usbe.umu.seTitel: Drivkrafter bakom grön marknadsföring ? en studie av två BranscherProblembakgrund: Grön marknadsföring är ett relativt nytt koncept. Under de senaste 30 åren har oron över de sociala och miljömässiga konsekvenserna av handel ökat och en debatt har tilltagit rörande förhållandet mellan marknadsföring och den fysiska miljön. Därav är det av yttersta vikt att förstå varför företag satsar på att producera gröna alternativ, det vill säga vilka drivkrafter som ligger bakom detta.Syfte: Denna studie syftar till att förstå vilka drivkrafter som ligger bakom ett val att satsa på grön marknadsföring. Vidare så syftar denna till att jämföra skillnader och likheter i drivkrafter att satsa på grön marknadsföring mellan två branscher.Metod: Denna studie är en kvalitativ studie.

Drivkrafter för ett revisorsbyte är en aktuell fråga då revisorsbyten har blivit allt vanligare och åsikterna om de bakomliggande drivkrafterna går isär mellan forskare. Syftet med uppsatsen är att förklara de drivkrafter som, av frivillig karaktär, leder till att en revisor väljer att avsäga sig en klient samt till att en klient väljer att byta revisor. Studien grundas på tidigare forskning och befintlig teori kring revisorsbyten. Då målet varit att finna drivkrafter, både utifrån revisorers och utifrån klienters perspektiv, är studien upplagd som en sammanställning av två skilda kvantitativa enkätundersökningar där revisorernas och klienternas drivkrafter undersökts var för sig.Teorigenomgången skildrar olika drivkrafter som leder till ett revisorbyte, alltifrån revisorns strävan att avancera karriärmässigt till att klienten upplever revisorns arvode som för högt. Dessa drivkrafter testas för att se om det finns belägg för de olika drivkraftshypoteserna eller om de går att förkasta.

Drivkrafter för ett revisorsbyte är en aktuell fråga då revisorsbyten har blivit allt vanligare och åsikterna om de bakomliggande drivkrafterna går isär mellan forskare. Syftet med uppsatsen är att förklara de drivkrafter som, av frivillig karaktär, leder till att en revisor väljer att avsäga sig en klient samt till att en klient väljer att byta revisor. Studien grundas på tidigare forskning och befintlig teori kring revisorsbyten. Då målet varit att finna drivkrafter, både utifrån revisorers och utifrån klienters perspektiv, är studien upplagd som en sammanställning av två skilda kvantitativa enkätundersökningar där revisorernas och klienternas drivkrafter undersökts var för sig. Teorigenomgången skildrar olika drivkrafter som leder till ett revisorbyte, alltifrån revisorns strävan att avancera karriärmässigt till att klienten upplever revisorns arvode som för högt. Dessa drivkrafter testas för att se om det finns belägg för de olika drivkraftshypoteserna eller om de går att förkasta.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Kraven på extern miljökommunikation enligt standarden ISO 14001 är få och vaga. Eftersom företagen själva väljer hur den största delen av den externa miljökommunikationen ska gå till är det intressant att se hur den då fungerar i praktiken. Syftet med den här studien är att undersöka vad den externa kommunikationen kan innebära i praktiken. Med hjälp av den kvalitativa intervjuformen har empiri samlats in från företagen; SAAB i Linköping, SIEMENS Industrial Turbomachinery, LFV, ALSTOM power Sweden AB. Genom en kvalitativ analysmetod har materialet från intervjuerna bearbetats.Vår studie visar att det finns flera drivkrafter som ligger bakom företagens miljökommunikation, dels är det krav önskemål från omvärlden och dels imageskapande.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och systematisera vilka drivkrafter som är aktuella idag gentemot tidigare framtagna drivkrafter, för publika företag, för att upprätta en hållbarhetsredovisning.Metod: I denna uppsats har den kvalitativa arbetsmetoden tillämpats. Vi ansåg att den kvalitativa metoden var mer tillämpbart på vår studie då vi hade avsikt att på en djupare förståelse för företagens drivkrafter bakom hållbarhetsredovisningen. Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer i form utav både ett personligt möte och via telefon.Empiri: Det sammanställda resultatet från vår undersökning är att det finns en hel del olika drivkrafter bakom företagens hållbarhetsredovisningar. Majoriteten utav företagens drivkrafter är likadana, skillnaden är inte betydande.. Många utav drivkrafterna från tidigare gjord forskning är inte förekommande idag.Slutsats: Slutsatsen med denna studie är att drivkrafterna till varför publika företag upprättar en hållbarhetsredovisning till en viss del skiljer sig gentemot tidigare framtagna drivkrafter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka, varför ett företag som verkar på en monopolmarknad under starkt reglerade former, väljer att genomföra förändringar som leder till att de närmar sig en marknadsorientering på ett sätt som om de hade verkat på en konkurrensutsatt marknad. Vi använder oss av den kvalitativa metoden, den abduktiva ansatsen med ett teorigenerande syfte. Vå empiri består av intervjuer med respondenter från fallföretaget Apoteket, årsredovisning och andra tryckta källor. Genom att tolka empirin genom de teoretiska perspektiven som består av marknadsstrategiska teorier, konkurrensfördelar, resourced based view, förändringar som leder till paradigmskifte, förändringar som processer, interna och Externa drivkrafter, förändring som nyckel till framgång har vi kunnat uppnå vårt syfte. Slutsatsen är att av de olika förändringarna Apoteket infört har vi kunna utläsa att de starkaste anledningarna till Apotekets förändringar är tidens anda och hot om avreglering.